måndag 24 september 2012

Vad glad man blir....

...när allt går bra i träningen.  Idag har vi tränat vidare på våra agilility övningar, raksträckor, mjuka svängar och tajta svängar.  Och Odågan var så o-odågig som man kan bli, med andra ord inte odågig alls.  Han tog varje sväng precis som han skulle, fastän jag försökte lura honom med att lägga ut belöning på fel ställe.  Ibland blir man ju så stolt så att hjärtat spricker.

Busfröet fick också vara med och träna, på hans Busfrö-vis.  Och vi hade lika roligt tillsammans som Odågan och jag hade.

Jag har varken bildbevis eller filmbevis att bjuda på, så ni får helt enkelt lita på att jag faktiskt har dom bästa hundarna i hela världen. 

2 kommentarer:

  1. Mja, vi är nog en hel del som är bäst i världen, fast på olika saker liksom. Jag är nog bäst på att bara vara sällskapshund, men ni är ju bäst på både agility och att vara matte hundnörds hjärtegull... Kramis!

    SvaraRadera
  2. Härligt att ni har haft en bra träning och jag liter faktiskt på dig att det var så utan bild eller film :)

    SvaraRadera