Bilar som brummar och cyklar som skramlar

Klockan nio i morse packade jag och Pipleksaken in oss i bilen och gav oss av mot Östhammar för lite miljöträning.  Vi träffade resten av valpkursgänget på parkeringen vid Sjötorget och tog en promenad runt sta'n.  Pipleksaken skötte sig jättefint, och brydde sig inte alls om saker runt omkring.  Bilar som brummade och tutade, cyklar som skramlade förbi, folk och hundar.  Ingenting påverkade honom.  Han knatade även fram till en gammal tant med rulator och hälsade glatt.  Det var mycket nya och intressanta dofter, så det tog ett tag innan han fick fokus på själva promenerandet.  Men när han väl hade gjort det så gick det jättebra och han slutade att springa runt fötterna på mig.

Östhammar är jättefint, och det var trevligt att strosa runt på torgen bland folk och affärer.

Vi återvände till Sjötorget och körde lite inkallning på gräsplanen.  Pipleksaken sprang rakt in i en stolpe när han skulle komma till mig, ännu ett tecken på att det är något knas med hans syn.  Efter lite sitt och ligg övningar (vi håller oss till sitt för vi har inte kommit så långt i liggträningen ännu) så fortsatte vi att promenera runt.  Nu gick det inte lika bra för Pipleksaken.  Det är svårt att hålla fokus så länge, och han blev lite stissig.  Men vi promenerade inte så länge, utan gick tillbaka till Sjötorget och fikade istället.  Då fick valparna träna passivitet medan alla hussar och mattar drack kaffe och snacka strunt.  Passivitet var inte så svårt för valparna, dom somnade tvärt hela bunten.

Vi avslutade med att gå ner till bryggan för titta på ankorna.  Helt ointressant tyckte Pipleksaken.  Men Kola, den lilla jaktcockern på 14 veckor, hade svårare att hålla sig i skinnet när han fick se alla ankor.

Sen tyckte vi alla att det räckte med intryck för dagen, och begav oss hemåt.  Nu ligger Pipleksaken och sover som en stock.  Jag måste nog erkänna att jag också är lite trött av dagens miljöträning.  Jag kanske behöver ta mig en tupplur jag också.