Så har jag alltid sagt, i mina 20+ år som hundägare. Inga djur över huvud taget i sängen eller sovrummet. Nya valpar har ju alltid fått dispens under första tiden i nya hemmet, men överlag så har jag varit benhård med regeln.
Sen kom Busfröet. Jag konstruerade en liten inhängnad av kompstgaller intill min sida av sängen, sov så nära kanten jag bara kunde utan att ramla ut, med stundom halva min kropp i hans hage för att lugna honom. Men olyckligare hund fick man leta efter. Efter två veckor av ingen sömn gav vi upp och tog upp han i sängen. Eller sambo, rättare sagt. Jag mumlade något om att så fort han blev äldre och tryggare så åker han ut. Men det blir ju aldrig riktigt som man tänkt sig. Det är ju faktiskt ganska mysigt att ha en liten nakenhund sovandes i knäväcken på en. Så han blev kvar i sängen, och jag tänkte inget mer på det.
Sen kom Pipleksaken, och det var ju en självklarhet att han också skulle ligga i sängen. Han är däremot inte lika lättsam att ha i sängen som Busfröet. När Busfröet lägger sig, då somnar han på en gång och ligger kvar hela natten, om man inte puffar på honom för han är i vägen, för då masar han sig bara ner lite till en lämpligare plats. Pipleksaken gör INTE så. Innan han kan över huvud taget lägga sig till rätta måste han vandra runt hela sängen i flera omgångar. Som om han rekar ut bästa liggplatsen. Först ett par varv ovanför täcket. Sen ska han krypa in under täcket, mellan våra huvuden. Sen ett par varv under täcket. Sen ut igen för att kolla om det ändå inte var bättre ovanpå täcket. Men det var det ju inte, så då måste man släppa in honom under täcket igen. Då provligger han i genomsnitt fem eller sex olika platser innan han bestämmer sig för var han vill ligga. Och när han har valt liggplats, då måste han bestämma sig för HUR han ska ligga. Kanske på rygg? Nej. Eller så här, lite på sidan med huvudet på matte-hundnörds arm? Nej. Så här kanske, med en tass upptryckt i matte-hundnörds rygg, huvudet på matte-hundnörds ben och dom andra benen rätt upp i luften? Nej. Och på det viset fortsätter han tills han har bestämt sig hur han ska ligga. Ja men vad bra, tänker du, nu har han lagt sig till rätta. Men det varar inte länge. Jag har aldrig varit med om en hund som reser sig och byter sovläge så ofta som Pipleksaken. Det är som att sova med ett popcorn i sängen som poppar runt och landar på random platser en kort stund innan han poppar till igen.
I alla fall, sängen har varit ganska trång ganska länge. Och nu inför valpens ankomst tänkte jag att jag kommer ALDRIG stå ut med tre hundar i sängen. Så nu blir dom vräkta, dom två nakna.
Dom har nu tillbringat första natten i vardagsrummet, på egen hand. I föreberedelse för det så har jag sovit ute på soffan i några nätter med dom, men i natt var dom själva. Sambo tände en jätte brasa i kaminen innan sängdags, så att dom skulle tycka det var extra mysigt att vara i vardagsrummet, och så gick vi och la oss.
Fem minuter innan min väckarklocka ringde i morse väcktes jag av att Busfröet skällde, antagligen på att grannen åkte till jobbet. Dom har alltså sovit i vardagsrummet hela natten, utan en enda protest. Jag hade ju i alla fall förväntat mig lite kraffsande på dörren (Pipleksaken) och en hel del gnäll (Busfröet). Men nej, inte det. Efter att jag hade rastat och gett mat så släppte jag in dom i sovrummet och dom kröp in under täcket brevid en sovande Sambo, och där ligger dom än. Det kan dom gott få göra, så här på morgonkvisten. Men det känns härligt att sängen inte är full med hundar lagom tills när valpen kommer.
Känner igen det preciis. "Inga hundar i sängen", har aldrig haft några hundar i sängen någonsin, fast plötsligt råkade Humlehunden få sova i sängen ändå...
SvaraRaderaOch när Spunkvalpen kom så fick hon såklart sova i sängen också, men det tog knappt en vecka innan jag blev lite fundersam över hur nattsömnen skulle se ut framöver, eftersom hon vispade runt i hela sängen och gärna sov i ansiktet på en.
Turligt nog flyttade ju vi mitt i alltihop, och i Nya Huset bestämde vi att de fick sova varhelst de ville, men inte i sängen. Och första natten kom och gick. Inte ett pip hördes, de accepterade nyordningen utan problem. Jättepaff blev jag, som trodde de skulle snyfta åtminstone lite över att inte få sova i sängen.
Och tänk bara. Idag är det en hel dag mindre kvar tills valpen kommer, än vad det var igår. Turliga du.
Inga hundar i sägen sa jag när jag skaffade min första kamel. Klart kamelen ska sova i sängen så mitt ex. Och så blev det och så ville kamelen själv också när hon sov första natten hos oss. Sedan blev det en kamel till i sägen och alla sov hos mig. En sked vid magen och en bakom knäna under täcket. Fast den som låg sked ville ut och ta lite luft ibland och sedan in igen. Nu ligger kamelerna bara i sängen ytterst sällan som min nuvarande sambo är allergisk. Men när han går till jobbet så myser vi ibland. Fy hemska mig men jag saknar att ha dem i sängen. Maya har tom legat i sängen under täcket med sin tratt en gång. Skadad kamel vill ligga nära.
SvaraRaderaVilken framförhållning! Starkt! Tre hundar , varav en med propeller låter ju inte så kul att dela säng med.
SvaraRaderaRudi har aldrig frågat, och heller aldrig erbjudits plats i sovsängen. Men han är en varmblodig nattvandrare så det är vi bara tacksamma för.
I min barndom delade jag säng med en ettrig terrierblandis som högg mig i tårna så snart jag bytte ställning. Han låg alltid under täcket vid fotänden.
Den långhåriga collien som kom sen delade jag säng med i alla år. Vi låg sked, för jag hade bara en smal säng. Det var mysigt!
Nu har vi bara katten i sängen. Det är ganska lagom.
Här är det lite tvärt om. När älskade F levde så var det attans mysigt med en puff som sov sked med en under täcket + delade kudde. När lapphunden kom så ville han inte sova i sängen. Sen kom Dottern, hon fick inte sova i sängen sen vid 8 månaders ålder började hon få nattskräck(mardrömmar,panik och gråt varje timme) Så hamnade hon i sängen, det är en propeller, låter som hon å pipleksaken är lika roliga att sova med.
SvaraRaderaNu har hon slutat sova hos oss så jag bär alltid lapphunden & lapphundsvalpen till sängen för det blir varmare och mysigare så men inte vill dom det inte :/ Saknar massor att ha en liten kines kropp som sover tätt intill!! Men lapphunden brukar faktiskt offra sig å sova på mina fötter tills jag somnar, då går han och återvänder när jag vaknat för lite morgon mys :)