Hans rätta färger börjar komma fram

Ja, förutom att han är svart då.  Men Odågan är inte längre den tysta och försiktiga lilla skuggan under mina fötter.  Eller jo, under mina fötter är han ju fortfarande konstant.  Men tyst och försiktig är han INTE!  Det pratas och skuttas och hoppas och skälls och leks och busas och härjas.  Heeeela tiden, tycker matte-hundnörd, men det stämmer ju inte eftersom han även sover en hel del.  Men när han inte sover, då är det full fart.  Och snackigt.  Han är väldigt pratsam.  Han talar om när han är glad, när han är hungrig, när han är busig, och när livet är orättvist.  Och livet är tydligen orättvist ganska ofta, enligt Odågan.  Det är orättvist att inte kunna hoppa upp i soffan själv, det är orättvist att dom nakna inte vill leka med honom, det är orättvist att han måste äta tråkig valpmat när dom nakna får färskfoder, det är orättvist att matte-hundnörd inte bär på honom när han är trött, det är orättvist när matte-hundnörd går på toaletten utan honom, ja livet är orättvist helt enkelt.  Men roligt också.  För skuttigare valp får man ju leta efter.

Och idag har vi börjat med hårdträning minsann, och gjort ett försök till att klicka in honom.  Men det krävs nog nåt tillfälle till, innan han riktigt kopplar det där med klick=godis.  Men vi har inte bråttom.  Vi har ju mååååååånga år framför oss för träning.

Busfröet däremot, han förstår det där med klick.  Han behöver bara höra klickern skramla i fickan så kommer han springandes.  I dag har vi fortsatt att träna på att backa.  Eller baka rakt, rättare sagt.  Det långsiktiga målet är att han ska backa mot en vägg för att i slutändan stå på händer, men då gäller det ju som sagt att kunna backa rakt också, och det tycker Busfröet tydligen är väldigt onödigt.

Pipleksaken strejkar i all träning, ja i det mesta överlag för tillfället.  Han är inte helt överens med matte-hundnörd om att det var en bra idé att skaffa valp.  Det är väldigt tydligt att matte-hundnörd inte är Pipleksakens favoritperson just nu.  Tur att Sambo mer än gärna skämmer bort honom nu när han känner sig åsidosatt.  Matte-hundnörd skulle visserligen också mer än gärna skämma bort honom, men det är Pipleksaken för stolt för.